SkärgårdensBusan

Lite olika på utfattningen om detta.

-Ensam-

 

Är aldrig ensam så på det viset som man skulle uppleva som totalt ensam.

Är ensam på det viset att mr.H jobbar borta.

Han har precis börja jobba på långfart så nu när han åker är han borta 1 månad.

 

Har 3 katter så på det sättet aldrig ensam, samma med föräldrar de bort 200 m ifrån så titt som tätt kommer de på besök, och nu tack vare att jag flyttat så har jag vänner runt mig. Även om de inte är många som bor nära mer men lättare nu att besöka dem eller för dem att komma till mig.

 

Men finns stunder som jag känner mig mer ensam än någonsin.

Men behöver med min egna tid, utan den blir jag trängd. Har alltid varit sådan.

Kanske därför böcker har blivit så stor del av min värld.

När jag läser då kopplar jag bort världen. Precis som jag skrev i ett tidigare inlägg.

 

Många frågar mig hur jag klarar av att mr.H är borta så mycket, för det första: han måste jobba för att få pengar och han är utbildad sjökapten, så bara att han jobbar då ;). För de andra som jag skrev jag behöver min egna tid, när han är hemma är vi hela tiden tillsammans (just nu tills han börjar komma in i vänkretser här och så).

För det tredje; ingen mår bra av att vara 24/7 med varann man går varann på nerverna på ett eller annat sätt, vad ni än tänker så tror jag inte att det finns en som kan säga att de inte är så.

 

Älskar honom tro inte annat.

Gnäller inte, jag förklarar.

 

Många frågar nu svarar jag uppriktigt.